Rapport från Bordeaux

Bordeaux i Frankrike inger respekt. Knappast något vindistrikt i världen har en mer ärofylld historia, dyrare viner och vackrare vinslott att visa upp. Men finanskrisen sätter sina spår - prisrallyt är över, för den här gången.

Det är strävt, friskt och djupt blårött. Läpparna och tänderna är blå och skjortan har fått små vinröda stänk. Det är provning av primörvinerna 2008 och inköpare, vinhandlare och journalister från hela världen har kommit till Bordeaux för att bedöma den senaste årgången. Det spottas friskt i de utställda spottkärlen på vinslotten när alla söker svar på samma frågor: Är 2008 jämbördig med 2007 eller 2004? Och framför allt – vad sätter slotten för pris?

Primör ej tappat på flaska

Primör, på franska vin en primeur, är ett vinhandlarbegrepp som betyder att man köper vinet innan det tappas upp på flaska. Därför provar vinhandlarna redan i april, bara ett halvår efter skörden. Jäsningen är klar, men vinerna är långt ifrån färdiga. Minst ett års lagring på ekfat väntar för de flesta.
Men för slotten och vinhandlarna, på franska négociants, är det ett sätt att få in pengar så snabbt som möjligt efter skörden. Uppköparna betalar nämligen vid beställning.
– Provningarna är ett sätt för Bordeaux att hålla kontakten med marknaden, känna av intresset och visa upp den nya årgången, säger Johan Magnusson, Sveriges enda värderingsman för vin och med erfarenhet av primörprovningar sedan 1995. Han har dessutom jobbat på flera välkända slott.

En bra årgång ger högre pris

Primörprovningarna är en stor händelse, inte bara i Bordeaux där tusentals besökare åker mellan slotten under en knapp veckas tid, utan även för hela vinvärlden. I få andra distrikt, om ens något, spelar årgången lika stor roll som här. Vinets kvalitet styr priserna, vilket investerarna är väl medvetna om.
En stor årgång genererar automatiskt högre priser, och ett tydligt exempel är 2005. Väderförhållandena var perfekta från vårens blomning till höstens skörd. Journalisterna, med Robert Parker och den amerikanska vintidningen Wine Spectator i spetsen, var lyriska och höjde årgången till skyarna. Slotten var inte sena att hänga på utan höjde priserna rejält. De mest
berömda slotten begärde drygt 10 000 kronor per flaska, jämfört med knappt 2 000 kronor för årgången innan – den mindre hajpade 2004:an.

Finanskrisen ger billigare vin?

Men nu när finanskrisen och lågkonjunkturen har slagit till hoppas vinhandlarna att priserna kommer att sjunka.
– Priserna måste ner om vi ska kunna sälja något. Förutom lågkonjunktur har dollarn och pundet tappat 30 procent mot euron, och den ryska marknaden har kollapsat - där köper man ingenting, säger Frédéric Olivar, försäljningschef på Groupe CVBG, en av Bordeauxs största négocianter.
Och visst kommer marknadens förhoppningar att infrias. Redan ett par veckor efter primörprovningarna släppte flera namnkunniga slott priserna för sina 2008:or, och de var cirka 40 procent lägre än året innan.
– Vilken nivå det svenska kundpriset hamnar på är svårt att säga på grund av kronans försvagning mot euron. Men priserna på de dyraste vinerna borde blir cirka 20 procent lägre, tror Systembolagets inköpare för Frankrike, Gad Pettersson.
Bordeaux ligger i sydvästra Frankrike och är landets största vinregion, där över 80 procent av produktionen är rött vin, följt av torrt vitt, rosé, sött vitt och en liten del mousserande. Närheten till Atlanten och floderna Garonne, Dordogne och havsviken Gironde gör att klimatet är relativt svalt. Våren kan vara regnig, men sommaren är varm. Normalt gör varma höstar att druvorna får en lång mognadstid.

Flera druvsorter ger större spelrum

Just ojämna väderförhållanden har gjort att man odlar och blandar flera olika druvsorter, för att på så sätt kunna göra så jämna årgångar som möjligt. Fjorton druvsorter är tillåtna, men i praktiken används endast åtta: merlot, cabernet sauvignon, cabernet franc, malbec och petit verdot för röda viner samt sémillon, sauvignon blanc och muscadelle för vita.
Bordeaux är indelat i region, distrikt och kommun. Den franska vinlagstiftningens högsta klassificering benämns Appellation d’Origine Contrôlée, i vardagligt tal förkortat AC. Bordeaux har 57 sådana områden. Kvantitetsmässigt är regionnivån den viktigaste. Men det är de enskilda kommunerna som ger området stjärnglans.

Slotten är statussymboler

Knappa fem mil nordväst om hamnstaden Bordeaux ligger Médoc-halvön. Här slingrar sig småvägar mellan de världsberömda kommunerna Margaux, St-Julien, Pauillac och St-Estèphe. Slotten, vars viner du hittar på alla världens auktioner, ligger lite nonchalant utslängda bland vingårdarna, vackra och ståtliga – ja, nästan som de vore lite overkliga.
– Slotten är mer en statussymbol än bostad, säger Johan Magnusson. Långt ifrån alla är bebodda av ägaren.
Men slotten som statussymbol och château-begreppet har haft stor betydelse för att stärka bilden av Bordeaux som prestigevinernas centrum i vinvärlden.

Gammal klassificering gäller än

Redan 1855 gjordes den klassiska klassificeringen där 61 rödvinsegendomar delades in fem olika klasser, på franska crus, och 26 sötvinsproducenter delades in i tre nivåer. Vinmäklarna fick uppdraget.
Tre slott i Médoc - Château Margaux, Château Latour och Château Lafite-Rothschild - och ett slott i området Graves, Château Haut-Brion - hamnade i högsta klassen Premier Cru. 1973 flyttades slottet Mouton-Rothschild upp från andra klassen. Bland de vita stack Château d’Yquem ut och fick en helt egen klass, Premier Cru Supérieur.
St-Émilion i östra Bordeaux fick sin klassificering 1956, och där är slotten Cheval Blanc och Ausone högst rankade. Grannkommunen Pomerol har ingen officiell klassificering. Däremot rankas Château Pétrus lika högt som de officiella.
– Bordeaux, och i synnerhet de här slotten, är de som oftast förekommer på världens auktioner. Och historiskt sett har de varit bra investeringar, menar Johan Magnusson.
Det kan tyckas att de gamla klassificeringarna är självuppfyllande – ju högre klass, desto högre pris kan man ta ut och därmed investera mer och på så sätt bibehålla sin status. Men en titt i backspegeln visar att det inte alltid har varit så.

Generösare smak på senare år

Château Margaux hamnade i en kvalitetssvacka under 1960- och 1970-talet, vilket medförde sjunkande priser. Motsatsen hittar man bland flera slott på lägre klassificeringsnivåer som under 1980- och 1990-talet investerade och förbättrade kvaliteten, varpå priserna sköt i höjden. Det finns med andra ord ingen fast korrelation mellan rankning och pris - klassificeringen ger snarast en bra indikation.
Oavsett prisnivå har investeringar och förfinade vintekniker gjort att vinerna från Bordeaux har fått jämnare kvalitet, men också en generösare smakprofil. Självfallet kräver många röda viner fortfarande flera års lagring för att visa sitt rätta jag. Men många viner går att dricka unga.
Nya världens frammarsch de senaste 20 åren, med fruktigare och mjukare viner som fallit konsumenterna på läppen, har fått vinmakarna i Bordeaux att tänka till.
– Redan på 1990-talet började Bordeauxs viner bli mer generösa. Och med årgången 2000 slog den ungdomliga frukten igenom på allvar, säger Johan Magnusson.
Enligt Frédéric Olivar, på négociantfirman Groupe CVBG, håller trenden i sig. Men han ser andra problem.

Konkurrens från Nya världen i lägre prislägen

– Bordeauxs signum är sträva och friska viner, vilket naturen och klimatet har gett oss, så vi kan inte göra hur fruktiga viner som helst. Problemet är att vi inte är konkurrenskraftiga i de lägre prisklasserna, där väljer konsumenterna hellre viner från Nya världen.
Systembolagets inköpare Gad Pettersson ser ett liknande mönster i Sverige.
– Enklare bordeauxviner saknar ibland distriktets ursprungstypiska drag, som svarta vinbär, ceder och angenäm jordighet. Däremot är vinerna runt 80 kronor och uppåt mycket konkurrenskraftiga.
Gad avslöjar också att det blir en större lansering av röd bordeaux i oktober.
– Jag hoppas att kunderna återupptäcker dessa viner i lite högre prislägen.
Men vad är det som gör bordeauxvinerna så speciella?
– För mig står Bordeaux för riktigt bra vin, både rött och vitt. De är komplexa, vilket till stor del beror på att man blandar olika druvsorter. Ett välgjort vin är elegant, nyanserat och mycket friskt, samtidigt som det är kraftfullt. Lagringspotentialen gör att det utvecklas positivt med mer och mer komplexitet över tiden, förklarar Gad Pettersson.

Text: Fredrik Axelsson
Artikeln tidigare publicerad i kundtidningen Bolaget nr 3, 2009